Nu äntligen. Nu tog jag mitt pick och pack och gav mig av. Från dåtiden till framtiden. Så många glada tillrop på min färd, så många innerliga ord och glädje. Kanske är det den bästa, den man kan dela öppet med andra.
Jag fick fantastisk bouillabaisse hos Anneli och vår gemensamma vän Caroline (Säfstrand, ni älskar hennes böcker vittnar topplistorna om) i Helsingborg där sommaren fanns.
Här fanns också Bailey. Jag tror jag är kär.
Ingen återvändo, jag körde vidare mot Trelleborg. Eftersom jag är jag, kom jag dit tre timmar innan avfärd.
Smart ordnat att ta (svindyr) hytt och överfart mellan Trelleborg och Travemünde så jag kan njuta av min resa, inte vackla mig igenom den och vara en fara för både mig och andra bilförare.
En rutinerad svårsovare har bästaste sovmasken som släpper igenom exakt noll solstrålar.
Efter att ha kört fel trots gps, kört för fort och blivit fotad av fartkamera, kom jag fram. Hotell med det här i blickfånget, bra ordnat.
Lübeck alltså, hur vackert? Tre ynglingar peppade varandra att hoppa ner i vattnet från en bro. Jag kände livet i mig, drack en dyr lemonad, lämnade ingen dricks och tog en sväng innan jag fick tillgång till rummet.
Dit upp!
Tänk att många av husen är byggda i mitten av 1300-talet? Svindlande!
Utanför ett galleri/ateljé hängde en konstautomat. Tyvärr hade jag inga mynt, men går kanske förbi imorgon igen och ser vad som kommer ut. Skojig grej!
Vad håller jag på med? Undrar den som inte hängt med. Jag fortsätter leva, blir mitt svar.
Bojan är krossad, jag fortsätter framåt!
Man blir glad av sådant här, det blir man!
Så fortsätter färden och ni får hänga med. ❤️
Så blev den verklighet - flytten (permanent eller tillfällig?) till Frankrike! Ha det underbart, Hanna!
Perfekt att du kunde mellanlanda hos Anneli och Caroline. 💕 Lübeck är fantastiskt, vi stannade till där på vår tågluff för två år sedan.
Bon voyage! Om två veckor gör jag samma resa, fast tvärtom. 🙂