Den kreativa processen alltså, inte en alltigenom angenäm känsla åktur. I början när jag skriver på ett manus tycker jag att det är det bästa jag någonsin skrivit. Jag njuter och lever mig in i historien och karaktärerna och mår så himla bra! Men så kommer första redigeringsrundan och förtvivlan drar över mig som en isig januaridag. Hur kan jag någonsin ha tyckt att det jag skrivit har varit bra?
Just nu befinner jag mig i fas 4. Där är inte bara manuset kasst, utan även jag själv. Himla festlig känsla … Jag hoppas nå fas 5 vecka åtta, för då har jag tagit ledigt för att finslipa mitt manus och knyta ihop säcken. Inlaga ska putsas, omslag få sista touchen och jag andas ut. Är det tänkt.
Den 23:e april är jag i fas 6, det måste jag. Det vore för trist att inte vara awesome på sin 50-årsdag nämligen. ❤️
Haha, precis sådär är det!!! Allt är skit 🤩😄
Vissa dagar va …